söndag 8 mars 2009

Kyss en groda, varsågoda!

Rubriken syftar på en matramsa som barnen lärt sig på dagis. Jag tror inte det har påverkat mig men av någon anledning så har det smygit sig in lite grodor här och där i vårt hem. Det började med en liten, liten groda som var bland det sötaste jag sett med sin lilla krona på huvudet - och som jag är livrädd för att Olle skall få tag i och sätta i halsen. Jag vet inte om du kan se att det sitter en liten, liten groda till höger på betongfatet?










Sedan hittade jag två glitterstensprydda grodor i rosa och grönt på Fridas Gård som jag kände mig nödgad att beställa hem.










Den rosa står i min lilla samling av tårtfatskupor och den gröna har en tillfällig tillflyktsort i ett blomfat. Grodan fick överge sin "gamla plats" när lille Olle uppfann leken "kast med liten groda".













Efter det har det tillkommit ytterligare ett par tre-fyra stycken som intagit sin plats, både inne och ute i trädgården.













Jag gillar det där med att placera ut små tittobjekt runt om som går igen i huset. Har ett par andra sådan "röda trådar", men det får vi ta en annan gång.

Må så gott//Maria

2 kommentarer:

♥ mamman i huset ♥ sa...

Den grodan lämpar det sig bäst att pussa och inte svälja... Limma fast den med limpistol så att du kan vara lugn.

Här i huset tuggar minstingen små Polly Pocket-kläder. Det kan väl inte vara alltför farligt att svälja, eller?

Håller med om att prydnadsgrodor är fina. Levande är vidriga...

petrifiedinpink (Maria) sa...

Så klart att jag skall superlimma fast den lilla grodan! Ibland är det det mest uppenbara som sitter svårast åt. Blir värre med Polly Pocket förstås...//Maria