lördag 28 februari 2009

Kalasdekorationer in progress!


_DSC0833, originally uploaded by Petrified in Pink.

Idag är det dags för släkten att fira de två femåringarna, tacos är beställda och pappa håller på att skära grönsaker för glatta livet medan han försöker underhålla den lilla otåliga:-) Födelsedagsbarnen själva är hemma hos farmor och farfar där de sov över igår så här är relativt lugnt; än så länge! Har man en gång gjort sin egen salsa kan man aldrig mer gå tillbaka till köpevarianten, prova denna och känn hur "riktig" salsa ska smaka, koriander är en alldeles för underskattad och outnyttjad krydda, i alla fall här hemma och smakerna i denna salsa är helt underbara.

Imorgon är det dags för prinsesskalas och papprena jag just skurit ut ska bli vimplar, fler bilder följer. Hoppas ni alla har en riktigt härlig helg!

torsdag 26 februari 2009

Kors i taket 2!


Äntligen har det blivit dags för lite nyheter i shopen, hela min dator svämmar över av saker som bara längtar efter att komma in i gemenskapen men det tar så lång tid att lägga upp nya saker, får öva upp mig lite så att jag kan bättra mig på denna fronten.

Är idag ledig från mitt "vanliga" jobb för att komma ikapp lite med shopen och helgens kalasplanering och efter att jag strax ätit lunch är det prinsesskalasplanering för hela slanten innan det är dags att hämta de små på dagis. Önska mig lycka till!

Kors i taket

Tro det eller ej men tyget är uthämtat, gardinerna är sydda och även två kuddar pryder äldsta dotterns rum.

Det hela tog kanske en och en halv timme och kantades av två avbrutna symaskinsnålar, mycket, mycket sytrådstrassel, fräsandes svordomar jag inte ens visste att jag kunde. Och då har jag inte ens behövt sy långkanter eller använda dubbelt tyg då det var vävt på bägge sidor. Man får ju inte vara dum när man väljer tyg.

Här ser ni resultatet, tre kort från Annies rum.




Ni får ta det som det är med lite sladdar och kontakter som borde gömmas och lite stök och bök. Annie är som en liten hamster och skall spara på allt - gärna låta det stå framme - till hennes mammas förtvivlan.

Nu hoppas jag bara att hon skall tycka om det!!

Hej så länge//Maria

"Mamman i huset" - Tack!

Nu har jag skrivit på Petras blogg i drygt en vecka och jag tycker det är jätteroligt, är bara lite orolig att ni skall sakna den arbetsbelastade Petra för mycket och hennes fina bilder.

Jag har varit tveksam till att skriva blogg, eftersom det ibland kan stå mig upp i halsen när jag läser bloggar där allt är så där rosenrött, huset perfekt och all inredning matchad och uttänkt så till den milda grad. Jag älskar ju det där men stundtals blir det bara för mycket, ingen distans.

Nu tänker väl en del av er att -"Sluta gnälla, om det stör dig så sluta läs då". Och det är faktiskt det jag gör när jag känner så. Då struntar jag sonika att surfa in och kolla in hur alla dessa vackra Shabby chic-husen förbättras från dag till dag. Vissa dagar klarar jag bara inte av att läsa hur mycket bättre livet blir av en Vipp-tvålpump.

Kanske är jag bara avundsjuk, jag vet faktiskt inte varför det stör mig så vissa dagar.

Jag har precis läst en en kommentar på gårdagens inlägg från "Mamman i huset" som skrev så här:

"Vilket fint inlägg! Tur att det sista stycket också fanns där - eftersom det då också blev mänskligt!"

Tack, dessa rader gjorde mig jätteglad för det är så jag hoppas att man skall ta det jag skriver. Inte tvärtom med irritation och tysta svordomar om "det perfekta livet". För dessvärre har ingen av oss det perfekta livet, vi kanske bara vill att det skall verka så. Vi får alla oss en sväng av sleven, dessto viktigare då att ta tillvara på det fina vi har och ge varandra ett extra leende och klapp på ryggen.


















Idag skall jag nog pigga upp mig i regnet med att köpa en vacker tulpanbukett.
Må så gott//Maria

onsdag 25 februari 2009

Hemma på min gata i stan...

…där brinner alltid ljusen i grannarnas fönster när det nalkas middag.

Vi har bott i detta hus i nästan precis ett år och vi trivs så himla bra, både i vårt renoveringshus och i området. På andra sidan gatan ligger det små söta radhus, några av Göteborgs allra första. I dessa radhus bor det jättemysiga människor, mest småbarnsfamiljer och man kan se att de trivs i sina hem.

När det börjar mörkna på eftermiddagen och när köksaktivitet råder för att få middagen på borden så tänds det levande ljus i fönstren. Så himla mysigt! Det känns som om lugnet infinner sig och ibland vill jag bara stå och ”tjuvkika” in över gatan för att se vad de har för sig. Bråkar inte deras barn? Tjatas det inte om när maten är klar? Antagligen, men när jag ser de brinnande ljusen så är det svårt att tro. Det ser så där idylliskt ut som det gör på Junibacken och jag bara väntar mig att se Alva med sitt broderade förkläde, ropandes att maten är klar.

Vi gör ofta likadant hemma hos oss, i det ena fönstret lyser två värmeljus i höga ljusstakar på middagsbordet och i det andra fönstret brinner två vita kronljus i mammas gamla ljusstakar i fattigmanssilver.















Än så länge är det mörkt hos grannarna. Idag var vi tydligen först ut med att tända ljusen.

Dagens tips:

Jag har insett att vi oftare får en lugnare stämning vid matbordet, både på vuxna och barn, om vi dämpar belysningen, ber barnen duka med egenvalda – ofta IKEAS – servetter och tänder ljus.

Smaklig spis//Maria

PS) Men det kan lika gärna vara två griniga tjejer som inte håller sams, och tjurigt hävdar att man visst bara kan äta potatis till middag, en liten Olle som kladdar med majsbågar, mannens telefon som ringer och en Maria som tycker att hela familjen är otacksam och inte uppskattar hennes – ibland misslyckade – kokkonst.

Dessa dagar hjälper inga ljus i världen!

tisdag 24 februari 2009

Så nära och ändå så långt borta

Glad i hågen gick jag in på närbutiken med postavin i handen för att hämta tyget. Då inser jag att jag inte är på rätt ställe. Det var en annan butik som var utlämningsställe. Och inte kunde jag gå dit och hämta idag för dagis hade ringt och sagt att Maja mådde illa...kräksjuka here we go....NOT!

För väl hemma med alla tre barnen konstaterar Maja att hon inte mår illa längre. Det var nog bara för att hon hade gungat i sådan racerhög fart!!!!

Om jag berättar så måste jag ju göra det också...

På en närlivsbutik i närheten av oss ligger det ett paket och väntar på mig. Det har väntat i en och en halv vecka nu. Undra hur länge det ligger kvar?

Det är tyg från Stoff och Stil som skall bli gardiner och kuddar till äldsta flickan Annies rum.

Jag älskar tyger av alla de slag, gärna i härliga färger. Dessvärre älskar symaskinen inte mig. Jag är full av idéer och mycket får jag faktiskt gjort men när det kommer till kapitel: ”Nu skall vi ta tag i de här tygerna som jag har lagt en hel del pengar på och förverkliga några textila idéer” så stöter jag ofta på patrull. Det blir liksom inte av. Och när det blir av så blir det aldrig riktigt som jag tänkt mig.

Men eftersom jag är så lättlurad så tänkte jag att om jag berättar om mina planer här så måste jag ju få tummen ur och sy eländet, ta några ännu mer eländiga kort och sedan visa er resultatet. Låter det inspirerande? Knappast, men jag är i alla fall ärlig!

Så håll tillgoda, här är ännu en taskig bild – direkt kopierad från Stoff och stil på tyget som skall hämtas ut senare idag.




















Om Olle är på humör - sicken mamma jag är, skyller på barnen - så kanske jag kommer igång i eftermiddag när mannen och tjejerna är på simskola. Jag kan ju börja med att plocka fram symaskinen och blänga lite på den.

Återkommer med resultatet och lite bilder från barnens rum.

Idag blir en bra dag, solen skiner och fåglarna kvittrar. Nu är det snart vår!
Kram Maria

PS) Läste precis på Aftonbladet att hovet bekräftar att kronprinsessan Victoria gifter sig med Daniel 2010. Grattis, det var väl på tiden!!!

söndag 22 februari 2009

Ett kalas avverkat!

Så var en veckas intensivt kalasande över, nästa vecka blir något lugnare men till helgen är det dags för två kalas igen. Mina små älsklingar fyllde alltså fem i veckan, Linnéa i onsdags och Noah i torsdags. Tacos var beställda till dessa högtidsdagar och det blev så mycket så vi fick äta tacos i dagarna tre, även om farmor, farfar, mormor och morfar gjorde sitt bästa för att hjälpa till på onsdagen. Till efterrätt blev det givetvis Leilas chokladcupcakes med chokladfrosting och lite olika strössel/godis, smarrigt värre och Fredrik och jag åt precis de två sista, de blir bara godare och godare, antagligen till en viss gräns men så länge varar inte saker hemma hos oss.

Igår skulle så Noah ha sitt kalas, från och med i år så ville nämligen barnen ha varsitt kalas, Noah ville förvånande;-) nog ha biltema och Linnéa, inte heller så förvånande, prinsesstema. Stereotypiskt, javisst, men det är deras val. Sex grabbar hade bjudits in till detta Blixten McQueen-inspirerande kalas men på morgonen fick vi ett återbud från en liten febersjuk kille så totalt med Noah blev det sex grabbar och en liten Snövit (Linnéa i sin nyaste prinsessklänning som en stolt morfar köpt till henne). Kalaset höll vi i familjerummet i källaren som blir lite mer och mer färdigt vecka för vecka och vi hade satt upp svartvita och röda vimplar på lite olika ställen för att liva upp, givetvis även ballonger och Blixten McQueen-serpentiner. På bordet hade vi häftat fast en helvit pappersduk och så fick Noah och Linnéa gå loss med sina kritor och måla vägar och bilar, riktigt fint blev det! Korv med bröd är väl standard på denna sortens kalas men det funkar ju så bra så varför ändra på ett vinnande koncept. Det är något visst med andras leksaker så alla pojkarna var mycket uppspelta över att få leka med dessa så första timmen rusade förbi. Till efterrätt hade Noah beställt en frusen dajmtårta som vi hade på deras prinsess- och piratkalas förra året men jag kunde inte hitta något recept som jag tyckte stämde så jag improviserade med vaniljvisp, krossad dajm och färdiga marängbottnar. Nu visade det sig att käre maken lyckats komma hem med de absolut trasigaste marängbottnar som fanns på Ica Maxi så det fick bli individuella efterrätter istället, en nödlösning som visade sig bli riktigt bra! På toppen lite färgglada minismarties som inhandlats på Lagerhaus och så ett ljus i Noahs, färdigt! Efteråt blev det godispåseutdelning och matchningsfreak som jag är har jag fortfarande inte hämtat mig från att jag fick ta förra årets piratpåsar till vårt biltema men jag hittade helt enkelt inga enkla, vita, tillräckligt stora påsar där jag kunde fästa de specialdesignade etiketterna... vilket i-landsproblem. Efter ett intensivt ätande (vet inte vart de får plats med all maten) blev det nog en sockerchock och alla blev trötta och konstigt nog väldigt lugna. Vi tänkte att det nog är bäst att pigga upp dem lite och ge dem en chans att göra sig av med lite socker så vi satte på hög musik, bland annat soundtracket från Bilar och så Noahs favoriter, Guns N' Roses och Renegade Five, det satte fart på ungarna och vi dansade allihop en bra stund, jättekul tyckte särskilt Elin! När vi på kvällen frågade en lycklig Noah om vad som var bäst och eventuellt sämst med kalaset sa han att det bara var en sak som var dåligt, att alla var tvungna att gå hem! Mycket bättre betyg än så tror jag inte vi kan få även om som sagt allt inte matchade...

Om en vecka är det som sagt dags igen och Linnéa har beställt prinsesstårta i tre våningar, "gör ditt bästa, mamma". Hon kommer uppenbarligen inte ihåg "katastrofen" från Elins dop... fortsättning följer

lördag 21 februari 2009

När hjärtat svämmar över

Min familj har välsignats med tre fina barn. Mellantjejen Maja är snart sex år och familjens superpysslare. Det finns inte en pryl som den lilla tjejen inte ser ett potentiellt pyssel i.

Jag nallar nu på den unga damens integritet för jag måste bara visa en syn som ibland möter mig när jag öppnar toalettdörren. Lilla Maja på toaletten med pallen nära tilldragen, läsandes om Petra i ”Allt i hemmet” – två pysslare emellan.





















Det är det underbara med barn. När man minst anar det så händer det saker som gör att hjärtat bara svämmar över med varma lyckliga känslor.

Ha en skön lördag//Kram Maria

fredag 20 februari 2009

Russinet – en eloge!

Alla ni trogna petriefiedinpink-läsare kanske minns när Petra skrev om den fina present som vår lille Olle fick när han föddes – tjejgänget hade samlat ihop till Axéns jättefina bruna spjälsängsskydd Moln. Det gör sig så himla fint i Olle säng som står placerad inne i vårt mörkbruna sovrum. Den fina födelsetavlan designad petrifiedinpink hänger på väggen inne i Olles rum och väntar på att han skall bli stor nog att flytta in.


















Eftersom Olles mamma nu en gång för alla kan fastslå att hon lever under devisen ”det som går att matcha skall matchas” så önskade Olle sig – läs Maria önskade sig” det fina bäddsetet i doppresent. Olles snälla farbror och faster anammade denna önskan och min kära svägerska beställde det på Russinet. Behöver jag säga att Olle sover så gott omgiven av alla dessa söta moln?

Så vad är då poängen med denna långa utläggning kanske den rastlösa läsaren frågar sig. Och poängen kommer här:

Jag har tvättat detta bäddset väldigt försiktigt på avigsidan men ändå har det tappat färg och blivit väldigt blackigt – finns det ordet egentligen? I flera månader har jag gått och retat mig på att bäddsetet blivit så fult och irriterat mig på att man säljer produkter i så dålig kvalitet.

Hur som haver, jag fick ett infall i förra veckan, skrev ett mail till Russinet som inom en timme snabbt svarade att: ” så skall det naturligtvis inte vara. Leverantören har haft problem med att textilen har tappat färg. Ge oss bara namn och adress så skickas ett nytt. Och nej, du behöver inte skick in det gamla i retur. ” Till saken hör att Olle döptes i juni och inte heller hade jag något kvitto att visa upp.


Det kallar jag kundservice. och jag kommer alltid att prata mig varm om denna webbshop.

Vad blir då kontentan?
Jo, att det är bara jag själv som kan påverka min tillvaro, gnäll och klaga inte utan gör något åt det eller ”forever hold your tongue”.

En eloge till Russinet och ett stort varmt tack från Olle mamma.

torsdag 19 februari 2009

Att en liten shoppingpåse kan förgylla dagen så

Då var det dags för ett nytt gästinlägg i väntan på Petra som har en riktigt intensiv period just nu med födelsedagar, en biltokig kille och en prinsessa som fyller år dagarna efter varandra. Tvillingar javisst, men de har verkligen gjort allt för att bli sina egna individer – kille/tjej, varsin födelsedag och dessutom så vältajmat att barnen lägger beslag på varsitt stjärntecken.

Jag ser med spänning fram emot Petras bilder från dessa kalas men i väntan på det får ni nöja er med ett nytt gästinlägg från undertecknad som går i shoppingens tecken.

Jag vet inte om ni är som jag men ibland – ganska ofta – så är det som om butikerna hypnotiserande viskar in mig bland alla fina saker. De må vara en god tvål i rätt färg till badrummet, en söt liten attiralj som lyfter blomkrukan eller en vacker blus.

Här kommer ett par bilder på saker som har piggat upp min tillvaro.

I närområdet där vi bor har det kommit ett par affärer som jag göra besöker och gynnar. Är vi bortbjudna så tar jag gärna en lov där först och hoppas på att hitta en present. En butik i närheten är Bagaren och Kocken. De startade som webshop för något år sedan om jag inte tar fel, men nu finns de också fysiskt i min närhet – kanonbra! Jag har köpt ett par saker där som förgyller min tillvaro, men just idag vill jag visa min lilla näktergal i cerise paljetter som ger lite glans åt en gammal Höganäs-kruka. Runt krukan har jag ställt ett tårtfat – en present från tjejgänget med Petra i spetsen, en födelsedag för många år sedan. Det där är nog typiskt mitt sätt att inreda, att blanda och ge av nya och gamla saker.
















I vårt badrum hittar man den här fina kronan i lera och en liten madonna, bägge är inhandlade på nätbutiken Fridas gård. Maken grymtar lite när han ser madonnan då han är lite skeptisk mot allt som går i religionens tecken, men mig ger den faktiskt ett lugn.
















Sist länkade jag till Sally Bazar och där kan jag hitta en massa fina saker som inte kostar skjortan och som sätter pricken på i där det behövs. Ett inköp från denna butik var det här söta träfatet, som jag blev förälskad i så fort jag lade ögonen på det. Kostade bara 29: - och håller hur bra som helst när lille O är på hugget.

De höga svarta ljusstakarna är också i trä och tillräckligt lätta för att inte göra lillebror illa när de får sig en omgång. De köpte jag för 99: - st på Rusta – ett fynd tycker jag!





















Vi har en hörna i vardagsrummet som krävde sitt, men jag värkte länge innan jag kunde komma på nåt bra. Det fick inte vara för dyrt, var sugen på en fin högsmal vitrin, men eftersom vi hoppas kunna sätta in en altandörr där, kunde inte ens jag motivera ett skåp för ett par tusenlappar om det skulle förlora sin plats till sommaren. Det fick heller inte vara något som lille O kunde dra ner eller klättra på. Lösningen blev den här gamla vita lådan som stod på vinden – och som också fyller en förvaringsfunktion för barnens leksaker och filtar. På lådan lades min gamla Mairo-kudde med sisådär 10 år på nacken, den gamla vindsstegen – när jag tog ner stegen från vinden så innebar det blev tyvärr en rätt dålig TV-mottagning eftersom antennsladden var virad på stegen, men det fick vi ta! – och som final touch en jättesöt ljusslinga med körsbärsblommor, inköpt på redan nämnda Sally Bazar för 229: -. Ett fint stilleben som lyser upp på kvällarna.





















Ja, det var en inblick i små saker som sätter karaktär på vårt hem, inhandlade när shoppingsuget har haft mig i sitt grepp.

I eftermiddag skall jag ut på en ny tur till Sally Bazar för att köpa en liten gå-bort-present. Det stundar tjejmiddag imorgon med gamla kollegor – jag arbetade närmare 6 år som ansvarig för ceremonierna i samband med EM i friidrott 2006 och fick många fina vänner på köpet. Vi får väl se om det blir en liten presentpåse med något fint till hemmet också.

Må så gott//Maria

onsdag 18 februari 2009

Handen på hjärat

Oj, det var ingen dålig presentation jag fick av Petra, tackar ödmjukast, mycket superlativ på en gång, ta det med en gnutta salt, är ni snälla.

Jag är jätteglad över det förtroende Petra har gett mig, så det är väl bara att släppa sargen och börja skriva. Jag tänkte ge er en inblick i vem jag är genom att knycka ett inlägg som Petra haft tidigare här, ni vet det där med ”Tre saker som…”

Tre saker jag går igång på:
Temakalas, inredning och att hitta smarta lösningar.

Jag älskar att planera vad det än må vara, min svaghet är väl att jag inte riktigt släpper det förrän det känns bra i magen, kan bli lite manisk och styrkan är väl att jag genomför. Jag tror mig kunna påstå att du kan lita på att det jag tar mig för blir genomfört – med ett stort återkommande undantag KÖRKORT.

Tre saker jag inte kan vara utan:
Min fina familj, mina vänner och vatten. Och handen på hjärtat: godis, bestämmer mig här och nu att försöka mig på en sockeravvänjning.

Tre saker jag ångrar:
Att jag inte hann köpa ett underbart apoteksskåp på secondhand en gång för sisådär sex år sedan.

Jag grämer mig fortfarande, att jag inte hakade på C och P när de tog körkort – men det är aldrig försent.

Och alltid alltid alltid att jag inte tvingade pappa till sjukhuset.

Tre saker som gör mig glad:
En färgglad Odd Molly-blus – är övertygad om att livet i stort sett blir fullkomligt med ett antal sådana dyrgripar i garderoben.

När jag hör maken spela spel med barnen – han har så mycket mer tålamod och inlevelse än vad jag har.

En liten varm barnhand i min.

Tre saker som gör mig arg:
Mina barn – ibland tror jag att jag blir tokig.

Min man – ingen kan få mig så arg som han kan, som tur är går det över väldigt snabbt. Tror för övrigt att små explosioner är nyttigt.

Övergrepp mot barn

Tre människor jag beundrar:
Mamma, min man och alla som vågar förverkliga sina drömmar – utan bekostnad av andra.

Tre saker jag skulle vilja göra:
Skriva en bok, skaffa mig en riktig frisyr och driva en egen verksamhet – bli ekonomiskt oberoende genom spelvinst är också väldigt lockande.

Tre maträtter eller ingredienser i köket jag gillar:
Lamm, vitlök och i vardagsmaten är morötter, vitkål och Findus frysta örter väldigt underskattat.

Tre TV-program jag ser:
Följer inga serier veckovis direkt. Maken och jag ser ett gäng avsnitt i stöten om jag uttrycker mig så, men tre serier som är/var riktigt bra är Graven – med Kjell Bergqvist, Sopranos och så älskar jag serier som Kommissarie Morse, Midsomer Murders och Frost.

Det är något som mannen och jag är riktigt bra på; att softa i soffan, tittandes på något bra. Vi slötittar aldrig men lägger någon timme varje kväll på att se något vi verkligen gillar.

Tre saker jag har med mig i livet:
En grundtrygghet och mycket kärlek – tack mamma och pappa, min familj och min positiva inställning.

Tre saker på önskelistan:
Att vårt hus får fin fasad och ett stort härligt trädäck, 25 tusen i 25 år – någon gång måste jag väl välja rätt trisslott - och ett långt lyckligt liv med familjen.

Tre bloggar jag inte kan vara utan:

petrifiedinpink såklart, det var nog den första blogg jag började läsa regelbundet. Jag är väldigt stolt över min vän som bjuder in oss i sitt liv och sin färgglada värld – en eloge!

Sedan måste jag erkänna att jag dagligen tar mig en titt i Pernilla Wahlgrens liv – vet inte varför, men hon har alltid fångat mitt intresse. Inte som artist men något är det, antagligen är jag lite avundsjuk på alla dessa fantastiska kläder som hon kan shoppa till sig och hela familjen. Jag visade mina tjejer bilder på hennes dressing room – är lite allegisk mot detta uttryck som allt oftare används men i detta fall är det verkligen befogat – och det kom bara ett andäktigt sus från deras små munnar när de såg alla Pernillas skor.

Men vilken blir den tredje? Får nog svara Vimmelmamman och samtidigt höja på hatten för denna starka och modiga kvinna. Hon - som så många andra dessvärre – har en helt annan
verklighet och kamp att vinna.

Jag är inne på inredningarbloggar varje dag – älskar Fridas gård men tar mig också en liten sneakpeak på Sally Bazar med jämna mellanrum. Det är en jättemysig butik i närheten där jag bor som drivs av en urgullig och duktig tjej.


Avslutningsvis lägger jag helt fräckt till en rubrik så att ni skall få en glimt av hur det ser ut hemma hos oss.

Tre saker som jag är riktigt nöjd med här hemma:
Våra öppningar med spots mellan vardagsrum och hall. Öppnar upp och ger huset karaktär tycker jag. Just de där valvsöppningarna är liksom vi på något sätt. Gjorde en liknande lösning i gamla huset, en idé som var självskriven här också.
























Vårt underbara Sanova sittbadkar som vad det enda vi skrev loss när vi sålde det andra huset. Passar perfekt när en liten trappskrubb togs bort och inkluderades i badrummet.





















Mitt fina träskåp som vi köpte på second hand för 75 kronor – passar perfekt inne på världens minsta lilla toalett – vi snackar 1,5 kvadrat.





















Ni får ha överseende med bildkvalitén. Lika bra som Petra och hennes man på att ta kort blir jag aldrig, men lite bättre än det här skall jag allt jobba på!!!

Usch, nu är det dags att plugga. Det var väl det jag visste, att jag skulle tycka att det var så kul att skriva så studielitteraturen blir lidande.

Hörs snart igen och glöm inte att tala om när något gör dig glad!

Maria

tisdag 17 februari 2009

Låt mig introducera...


... en av mina allra bästa kompisar, Maria, ofta refererad till här på bloggen som bästa M. Vi har känt varandra sedan jag i fjärde klass flyttade från Torslanda, strax utanför Göteborg till Lunden i östra Göteborg och vi varit "bästisar" ända sedan dess. Maria är gift med A och har även hon tre barn, Annie, Maja och så lille Olle, född för snart ett år sedan, ni ser charmtrollet här ovan. Maria är en av de mer kreativa människor jag känner! Hon och maken köpte sitt första hus för ett antal år sedan och med gemensamma krafter förvandlade de ett rätt nedgånget och mediokert hus till ett underbart boende och precis när de var färdiga så bestämmer de sig för att köpa ett nytt renoveringsobjekt! Maria var vid tiden dessutom höggravid och de drabbades hårt av en familjetragedi och många var de gånger jag undrade vart de fick energin från.

Det mesta gör de själva, A är duktig på att måla och snickra och Maria har visionerna och får allt till en enhet. En utav hennes absolut bästa kvaliteter i min mening är att hon har förmågan att budgetrenovera och dekorera så att det ser ut som det kommer från "fina gatan", allt till en förvånande liten peng. Jag har många gånger tänkt att det är egentligen ingen konst att renovera och inreda om man har rejält med pengar att spendera men att komma med kreativa lösningar för en billigare peng är en helt annan! En annan sak jag beundrar mycket med henne och som jag hela tiden försöker bli bättre på är att hon kontinuerligt gör sig av med saker familjen inte längre behöver/vill ha på till exempel blocket (med stor framgång kan tilläggas) och kan på detta sätt köpa nya, fina saker till hem, barn och sig själv utan att det tär på kassan. Mitt och mannens största problem är att vi ofta låter saker ligga i förråd och dyligt alldeles för länge tills det till slut blir för övermäktigt att sälja och vi istället åker till tippen med dåligt samvete och tom plånbok... Annan intressant kuriosa om Maria är att hon var Göteborgs lucia 1992 och var med under prisutdelningarna när Göteborg var värd för friidrotts-VM 1995, ett riktigt hedersuppdrag!

Så varför berättar jag nu om Maria kanske ni undrar...? Jo, när jag nu sedan årsskiftet har gått tillbaka till mitt "vanliga" jobb på 75%, samtidigt som jag sköter petrified in pink på den lilla fritid jag har, och ja, just det, jag har visst tre underbara barn också, känner jag att bloggen blir lite lidande. Jag älskar min blogg, den har inneburit otroligt mycket spännande chanser och möjligheter för mig under det året jag haft den och jag vill absolut inte att den ska tyna bort och jag har försökt hitta olika lösningar för att fortsätta att hålla bloggen intressant nu när jag inte har tid att uppdatera lika ofta. En idé jag närt ett tag har varit att ta in gästbloggare och den absolut första jag tänkte på var just bästa M, hon hade med all säkerhet kunnat fylla en hel blogg själv men även hon har ju tre barn samtidigt som hon pluggar... det är mer än ett heltidsjobb. Jag tror att Maria kommer tycka det är väldigt roligt att blogga men framförallt tror jag hon har väldigt mycket inspiration att erbjuda, många är de gånger hon skickat roliga tips till mig som sedan hamnat här eller i shopen. Bland annat är hon "mamma" till de underbara färgnamnen som jag har på Keep Calm-trycken, det är en kvalitet hon har som vi har skrattat åt många gånger och som jag nu har både glädje och nytta av. Exakt hur mycket och om vad Maria kommer skriva om har nog varken hon eller jag riktigt klart för oss ännu, men jag vet bara att det kommer bli väldigt bra hur det än blir. Jag ser med glädje fram emot ditt första inlägg Maria och hälsar dig varmt välkommen till min blogg!

måndag 16 februari 2009

Valentinmys


Så var helgen över, och vi har haft det riktigt mysigt. Fredagen bestod av tjejmiddag hos bästa M, och ett längre inlägg om denna middag och värdinnan M i synnerhet kommer imorgon eftersom jag har en liten överraskning som jag tror kommer bli riktigt bra, särskilt för er tappra läsare. Så titta gärna in sent imorgon kväll igen...

Valentindagen spenderades med käre maken på hotell, vi lämnade inte stan för det har vi egentligen varken tid eller pengar till men vi tyckte vi behövde en liten paus från det intensiva livet som det innebär att vara två egenföretagare (+ mitt "vanliga" jobb) och trebarnsföräldrar och detta var en superbra kompromiss. Några bonuspoäng fattigare blev maken efter att ha bokat ett superfint rum på Scandic Hotel Rubinen på Avenyn i Göteborg. Efter att ha packat lite ordrar för shopen på förmiddagen så lämnade vi barnen hos mor- och farföräldrar och tog en kort tur på stan innan vi åt middag på Amazing Thai, supergott! Melodifestivalnördar som vi är så ville vi inte missa kvällens omgång (nu i efterhand vet jag inte riktigt varför med tanke på låtutbudet, men Måns är ju alltid Måns...) och hotellrummet bjöd på en fin TV och en stor och härlig säng där vi kunde slappna av totalt och bara njuta av musiken (nåja...) Som en liten överraskning hade maken ställt sig kvällen innan och chokladdoppat jordgubbar, så gott, och väldigt många pluspoäng i min bok, han har i och för sig rätt så många där innan men det skadar ju aldrig med fler;-)

Det bästa av allt var dock dagen efter; frukostbuffén. Visst är det något särskilt med hotellfrukost? Människor som inte har varit hemma hos oss vid en familjemåltid kan nog heller inte riktigt förstå exakt HUR underbart vi tyckte det var att få sitta vid frukostbordet i lugn och ro i över en timme, och vi blev inte störda en enda gång förutom från personal som undrade om maten smakade bra.... himmelrike!

Känner mig nu någorlunda laddad för en intensiv vecka med två små "galningar" som fyller fem år på onsdag respektive torsdag och jag tror att Noah nog spricker av förväntan snart, ett drag han definitivt ärvt av sin pappa som ofta dagen innan födelsedag eller julafon blev allvarligt drabbad av den s k "spännandesjukan", så till den milda grad att han både kräktes och knappt kunde sova... vi får hoppas just den sjukan hoppar över en generation men det vet jag ju mer om snart!

fredag 13 februari 2009

Alla hjärtans dag-gåva

Här är det fortfarande sjukstuga även om det är på bättringsvägen. Linnéa har verkligen haft otur det senaste då hon haft magsjuka i två omgångar och i onsdags konstaterades öroninflammation, stackarn vad ont hon hade. Efter ett par dagar pencillin är hon dock bättre och förhoppningen är att hon kan gå på det första av vårens alla barnkalas på ett lekland imorgon.

Ni som följer min blogg, tappra människor, vet att vi vid varje tillfälle som ges gillar att visa vår uppskattning för våra underbara dagisfröknar lite extra. Alla hjärtans dag tycker vi är ett utomordentligt tillfälle att ge tala om vilket bra jobb de gör med lite godis, och eftersom alla tre barnen går på olika avdelningar så blir det en del påsar. Självklart fixade vi lite gott även till de som hjälper till att hålla dagis fint samt de som lagar så god mat åt barnen, för det mesta gillar de verkligen maten och det är riktig lyx tycker jag att ha mat som lagas på dagiset och inte kommer i stora kyllådor där den mesta näringen hunnit försvinna i transporten, har förstått att det inte tillhör vanligheterna. Linnéa hjälpte gladeligen till och det märks tydligt vems dotter hon är för jag fick inte ta kort innan hon noggrannt organiserat alla påsarna i den ordning hon tyckte var bra!



Nu förstår jag självklart att denna mall kommer lite sent ifall ni velat fixa något liknande själva, men jag har lagt upp mallen ändå ifall någon kan ha glädje av den, kanske ska ni ha alla hjärtans dags-middag och då kanske ett litet paket på varje plats skulle passa? Klicka på bilden av mallen nedan så laddas den ned.


Det bästa har jag sparat till sist, från och med idag och till och med söndag den 15 februari erbjuder jag en alla hjärtans dag-rabatt i butiken, hela 20% på hela sortimentet. Med detta önskar jag en riktigt härlig helg!

lördag 7 februari 2009

Knappt hade vi vilat upp oss...

.... efter förra veckans pärs med sjuka barn som låååångsamt blev bättre förrän det var dags igen. På fredag eftermiddag ringde de från dagis och sa att Linnéa hade ont i magen. Tänkte inte så mycket på det eftersom det händer ibland då hon inte gjort "nummer två" på ett tag... Underbara svärmor hämtade henne tidigare och jag hämtade sedan hela familjen hos svärmor och svärfar efter mina ärenden efter jobbet. Vi hade precis kommit innan för dörren och börjat ta av oss våra ytterkläder då Linnéa deklarerade att hon måste kräkas, vilket hon gjorde med besked. Strax efter kom febern, hög sådan... Lördagen har spenderats i lugn och ro och denna gången var hon inte så sugen på lördagsgodis även om det faktiskt slank ner en bit eller två:-) Spriten (Dax handdesinfektion) används friskt även denna gång och nu är det bara att vänta på att se om någon annan blir drabbad...