söndag 16 augusti 2009

Varför ger jag mig på sånt här? (Signerat Maria)

Nu har jag gjort det igen, gett mig in på något som på förhand är dömt att misslyckas.

Visst låter det ljuvligt när någon så där i förbifarten berättar att de syltat, saftat eller kokat ihop något på sin frukt i trädgården? Det ger ett så husmoderligt och hemtrevligt intryck och jag tänker alltid att det borde jag också göra. Och nu gör jag det:

Jag kokar plommonmarmelad!!!

Men jag kan bara konstatera att det varken är en känsla av husmoderlighet eller hemtrevnad i vårt kök just nu. Känns mer som om jag kollar ifall jag minns alla svordomar som jag lärt mig genom livet. Det är kladdigt och nedstänkt överallt, men det luktar iallafall väldigt gott sade min käre make nyss och log snett....


Nu är projektet visserligen inte avklarat ännu men jag har en känsla av att hela kastrullen snart slängs i diskhon.


Vi har massor med plommon och vi inbjuder ivrigt alla på gatan att plocka så mycket de vill, annars blir det bara plommonmos i gräsmattan.

Häromdagen plockade våra trevliga grannar en stor påse och kokade plommonmarmelad med kanel på kvällen. I fredags eftermiddag fick vi en fin burk med "Borgmästargatans plommonmarmelad" - så underbart god.

Men nu står jag här och känner mig inte lika framgångsrik. Katastrofen är nära och jag återkommer med resultatet lite senare - hur det än månne sluta!!!!


Kram Maria

7 kommentarer:

Bokmalen sa...

Oj, oj, jag känner igen mig!! ;) Hoppas det blir bra i slutändan! (Kanske en större kastrull skulle hjälpa!??)*viskas* ;)
Kramen, Maria

Mrs. b sa...

Oj då - hoppas det går bra! Det låter dock gott, så ge inte upp!

Maken tjatar om att vi ska plantera ett plommonträd. Jag, dvs pessimisten av oss (eller realisten som jag jämt försöker intyga mig :-), tänker mest på vad vi ska göra med eventuella plommon... Nåja, ett nyplanterat träd lär förstås dröja många herrans år innan det blir ett större problem, så han lär få sin vilja igenom denna gång :-)

Hemmabloggaren sa...

He he, låter precis som jag fast du är modigare. Själv hade jag aldrig vågat mig på att ens försöka. Vem vet, du kanske får egenfixad marmelad till frukostmackan i morgon :)

Heja heja!

eldh sa...

Kämpa på! Det är värt allt slit när du väl är färdig med marmeladen... Heja heja! /E.

M sa...

Haha känner igen mig väldigt mycket! Det verkar så hemtrevligt och lugnt att koka marmelad/saft. Men när man väl står där känner man sig allt annat än lugn. Det är kris och panik i hela köket och allt är kladdig och geggigt. Men på något sätt brukar man lyckas få ihop ett par burkar i alla fall. Och det man kommer ihåg efteråt är hur mysigt man hade när man gjorde den, så man lär sig inte heller till nästa gång :P Suck :)

Stort lycka till :) Det ser ut att kunna bli riktigt gott!

Kram

M sa...

Tack för tipset med färgerna! Ska fundera och testa och se hur det blir! Är inte så lätt det där... :P

Ja, men tre burkar är väl alldeles kanon. Och snart kommer allt kladd vara glömt och du kommer bara ihåg hur mysigt det var att koka din egen marmelad :)

Kram

annika5064 sa...

Åh, kunde inte låta bli att skratta; hoppas slutresultatet blev bra!